Facebook och sjukvården

Projektet Facebook och sjukvården – vad har hänt på fyra år? ska följa upp hur sjukvårdens användning av sociala medier förändrats sen 2010.

Behovet och den tänkbara nyttan av sociala medier i sjukvården kvarstår. Varje år har svenskarna över 20 miljoner kontakter med sjukvården. 2012 gjordes 820 000 slutenvårdsoperationer och 1,8 miljoner operationer i öppenvård. Till detta kommer rehabilitering efter behandling eller skador, förskrivning av recept eller undersökningar. Att kunna kommunicera med sjukvården, få stöd från andra patienter vid val av sjukhus/behandlingsform eller kunna lämna omdömen om vården vore av stort värde för patienter och deras anhöriga, på samma sätt som resenärer vill se omdömen om hotell, hungriga vill se omdömen för restauranger eller datorägare vill kunna fråga andra datorägare om lösningar på problem. I viss mån finns dessa tjänster hos patientorganisationer eller diskussionsforum drivna av tidningar med hälsoinriktning, men är då splittrade efter diagnos, beaktar inte landstingsgränserna och saknar den känsla av kvalitet och säkerhet en landstingsdriven verksamhet skulle ge.

En ökad användning av sociala medier skulle också gynna sjukvården och landstingens beslutsfattande nivåer genom att fungera som verktyg för utvärdering och kvalitetskontroll – en funktion som inte finns i dagens svenska sjukvård. Jämfört med 2010 har de sociala medierna mognat. Sannolikheten att något nytt medium dyker upp och att Facebook blir föråldrat är mycket liten. Snarast har de olika sociala medierna nu fått tydligt angivna roller: Facebook är (i detta avseende) kontaktnätet, Twitter en snabb kommunikationskanal medan andra tjänster specialiserar sig på fotografier eller videoklipp. Den ovilja att riskera ny teknik som kunde spåras år 2010 borde idag vara passerad.

Svenskarnas datavanor har också förändrats. Fyra årskullar av tidiga datoranvändare (födda 1980 och senare) har fått barn och därmed fasta kontakter med sjukvården, personer med begynnande ålderssjukdomar är mer datakunniga än för fyra år sedan och dagens anhöriga använder sociala medier i större utsträckning än anhöriga år 2010. Därför vore det motiverat, och intressant, att följa upp hur sjukvårdens användning av sociala medier förändrats.

Projektet drivs av Oscar Hjertqvist, Ekonomismus AB.

Blogginlägg om projektet ”Facebook och sjukvården”

Användningen av sociala medier i vården har ökat de senaste åren, men sättet att använda dessa är ganska oförändrat. Redan 2011 konstaterades i en rapport som finansierats av Internetfonden att användningen av sociala medier var resultatet av enskilda eldsjälars arbete, att det fanns mycket liten samordning på nationell nivå, att sociala medier mest användes som internt kommunikationsmedel och personalrekrytering, samt att sjukvården inte använder de sociala medierna för tvåvägskommunikation eller involverar patienterna.

Av en uppföljning till rapporten från 2011 som presenteras i dag och finansierats via stöd från Internetfonden, ”Facebook och sjukvården”, framgår att ganska lite har hänt på fyra år. Dominansen för Facebook är dock tydligare i dag och rapporten fokuserar därför framför allt på detta medium.

I sjukvården är det nästan enbart Facebook som åsyftas när man diskuterar sociala medier i vården, även om privata bloggar och Twitter kan ha viss betydelse. Antalet träffar på ”Facebook” när man söker på landstingens/regionernas interna webbsidor har ökat dramatiskt. Samma sak gäller antalet ”gillamarkeringar” på landstingens Facebooksidor. Det bör noteras att en gillamarkering inte nödvändigtvis innebär att man gillar landstinget, utan också kan bero på att man vill ha mer information.

Spridningen av gillamarkeringar är stor mellan olika landsting – från 0,09 procent av befolkningen (Västra Götaland) till 3,69 procent av befolkningen (Gotland). Ser vi till sjukhus har Akademiska sjukhuset i Uppsala flest gillamarkeringar med 4 892 stycken, medan Södertälje sjukhus har 169.

Förklaringen till att spridningen är så stor tror vi är att arbetet med sociala medier i sjukvården alltjämt är en omogen verksamhet där enstaka personer har stor betydelse. Har någon nyckelperson i landstinget tagit sig an arbetet med Facebooksidan blir resultatet bättre än om sociala medier är lågt prioriterat.

I sjukvården saknas också de ekonomiska incitament att verka i sociala medier som finns i många andra branscher. Ekonomin för det enskilda landstinget eller sjukhuset blir inte bättre för att fler gillar verksamheten på Facebook. Det kan till och med vara tvärtom – att kunskap om verksamheten hos allmänheten leder till fler besök, mer kostnadskrävande insatser och därmed sämre ekonomi.

En annan viktig faktor som kan förklara utvecklingen – eller bristen på sådan – är att kulturen i vården befrämjar diskretion och att det ofta kan vara svårt för vårdpersonal att veta vad som är lämpligt eller olämpligt att skriva om i sociala medier.

Många frågar sig därför om sociala medier överhuvud taget är ett medium som vården bör använda? Vi hävdar – trots allt – i rapporten att det finns outnyttjade möjligheter och vi ger exempel på några sådana.
• Att använda patienter för kvalitetssäkring/betygssättning
• Att använda kvalitetsregister som bas för marknadsföring
• Att nyttja sociala medier som ett verktyg i medicinsk forskning
• Att låta tidigare patienter informera nya patienter om procedurer och rutiner

Det är samtidigt tydligt att det finns andra tjänstesektorer som mer framgångsrikt har utnyttjat sociala medier för att skapa en relation mellan utförare och konsumenter.

Vi kan även i sjukvården tänka oss systematiska utvärderingar, liknande de uppföljningsmodeller som olika hotellbokningstjänster erbjuder. Vi kan tänka oss att sociala medier gör det avsevärt enklare för landstingen själva att utvärdera och förbättra sin verksamhet. Och vi kan tänka oss helt okända möjligheter som realiseras av någon entreprenör, på samma sätt som när mobiltelefonin en gång slog igenom.

Vår rapport tar sin utgångspunkt i dagens sociala medier. Samtidigt vet vi att framtidens sociala medier kommer att se helt annorlunda ut. Kanske kommer vården då i kapp andra tjänstesektorer och blir en arena för implementering av den allra senaste tekniken?

Rapporten visar dock att det finns möjligheter i dagens sociala medier som inte tagits till vara. Orsakerna till det kan vi diskutera, men en grundläggande faktor är att sjukvård på det stora hela är en regelstyrd, hierarkisk och inte en entreprenörsdriven verksamhet.

Mellan den förra rapporten från 2011 och denna har sociala medier gått till att i högre grad bli en del av människors vardagsliv. Hur sociala medier påverkar samhället och sjukvården om fem år kan vi därför bara gissa. Det vi kan vara säkra på är att det kommer att finnas nya former för interaktion och att de sociala medierna, hur de nu ser ut, kommer att ha en ännu större betydelse för människor i vardagen.

Oscar Hjertqvist