Internet gör skolarbetet viktigt på riktigt

Digitaliseringen av skolan håller på att förändra förutsättningarna för lärandet i grundskolan. Internetfonden har varit med och finansierat ett projekt som syftar till att öka kunskapen om hur internet och digitala verktyg kan utveckla pedagogiken.

Projektet När lärandet blev socialt är en del av ett större forskningsprojekt i Filipstad där kommunen har satsat på datorer och IT i skolan. Målet med projektet var att utveckla, följa och forskningsanknyta ett antal skolklassers arbete kring kommunikation och publicering på nätet. Nästan alla klasser hade redan en egen klassblogg och flera använde Skype för att hålla kontakt med andra skolor i och utanför Sverige.

Projektet leddes av Dan Åkerlund, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. I den del som finansierades av Internetfonden låg fokus på de yngsta eleverna från förskoleklass upp till årskurs tre.

– Lågstadiet visade sig vara den mest spännande utmaningen. Där fanns en mer didaktisk inriktning och ett intresse för att utveckla undervisningen. Bland politiker på kommunal nivå finns ofta bilden att datorer ska in i undervisningen i de högre klasserna, men jag tycker att det är viktigare i de yngre åldrarna. Sen måste både politikerna och skolan förstå att det inte bara handlar om att få in datorer i skolan. Det viktigaste är att fundera kring vad tekniken kan tillföra, säger Dan Åkerlund.

Inom projektet använde de sig av metoden Design Based Research (DBR) som bygger på att forskare och lärare designar någonting i undervisningen tillsammans. Eftersom metoden leder till att man får möjlighet att prova nya sätt blir det i praktiken ett skolutvecklingsprojekt.

– Läraren måste vara övertygad om att det vi designar är det bästa sättet att undervisa och lära ut och vi kan ge input från forskarvärlden och föra en spännande och intressant diskussion. Det positiva med denna metod är att man snabbt får svar på om det arbetssätt man testar är något att jobba vidare med, berättar Dan Åkerlund.

Att fotografera gav nya perspektiv

Finansieringen från Internetfonden gjorde det bland annat möjligt att skaffa kameror till klasserna. Läraren gav sedan eleverna olika fotograferingsuppdrag och många av bilderna publicerades i klassbloggen.

– Vår ambition som forskare är inte att förändra åt ett visst håll utan att undersöka. Vi drivs av en nyfikenhet kring vad som händer om man gör saker på olika sätt. Till exempel vad som händer när barn får tillgång till kameror, vad de fotograferar och så vidare. Och det hände mycket när kamerorna kom in i klassrummet. Att bilderna skulle publiceras på nätet blev en motor och drivkraft till att fotografera, förklarar Dan Åkerlund.

Hans kollega Karin Forsling var med i klassrummet och observerade. Ett exempel på hur man kunde se att lärandemålen fördjupades av att barnen skapade eget material var när eleverna fick i uppdrag att fotografera vårblommor. En elev tog en väldigt bra bild på vitsippor där ståndare och pistiller syntes tydligt. Förstoringen av bilden skapade stort intresse i klassen.

– Det finns naturligtvis ingen brist på fotografier av vitsippor men den här bilden blev viktig för barnen. Dels för att det var en fin bild och dels för att de kunde publicera den och känna stolthet. Men även själva vetskapen om att det var en blomma som de själva hade sett i verkligheten spelade stor roll, säger Dan Åkerlund.

Med mottagaren i fokus

I en annan del av projektet köptes actionkameror in för att filma elevernas beteende när de sysslade med parskrivning av texter för bloggen. Två eller tre elever satt då tillsammans framför en dator och turades om att skriva. De fick även möjlighet att ha varsitt tangentbord så att båda kunde skriva samtidigt. Analysen av materialet pågår fortfarande.

– Vi är bara i början av att försöka förstå hur skolan kan använda parskrivande vid dator som en didaktisk resurs. Den stora skillnaden mot att skriva på papper är att det öppnar för diskussion. Det är långt ifrån tyst i klassrummet, men alla pratar om den text de ska skriva, berättar Dan Åkerlund.

Att skrivandet inte bara är en övningsuppgift som ska lämnas in till läraren utan har mottagare utanför klassrummet gör skolarbetet viktigt på riktigt för eleverna. De resonerar mycket kring vem som ska läsa och hur de ska uttrycka sig.

– Det är väldigt spännande att se att barnen redan på hösten i ettan kan formulera sig för en publik. Det blir viktigt för dem vem som ska läsa bloggen och de får mycket kommentarer från föräldrarna, även om det är mest glada tillrop. Jag skulle önska att föräldrarna kunde ställa fler frågor och uppmuntra barnen att utveckla och berätta mer, säger Dan Åkerlund.

Han tycker att det digitala arbetet i skolan ofta sker oreflekterat. Datorer och paddor får inte bara fungera som sysselsättning. Det är viktigt att målet är att lära och inspirera.

– Det är en utmaning för både lärare och forskare att fundera över hur man ska kunna anpassa den här nya digitala världen till läroplanen, för det finns inget val längre. Vi måste göra det här för att eleverna ska bli kompetenta och komma underfund med den här världen, säger Dan Åkerlund.

De observationer som Karin Forsling gjorde på skolan kommer även att ingå i hennes doktorsavhandling och studierna kring parskrivandet och elevernas fotograferande kommer att publiceras som vetenskapliga artiklar. Med andra ord, fortsättning följer!