Lärarspindeln gör det enkelt för lärare att dela med sig

Den nya molntjänsten Lärarspindeln hjälper lärare som skapar egna digitala lärresurser att dela dem med andra. Genom märkning med beskrivande metadata tydliggörs kopplingen till läroplanen.

Öppna digitala lärresurser (eller Open Educational Resources, OER, som det heter på engelska) är resurser för lärande som finns tillgängliga på internet och får användas och spridas i enlighet med den Creative Commons-licens som upphovsmannen gett sitt verk. Mer information om de olika licenserna hittar du här.

Lärresurserna kan vara i alla möjliga olika format, till exempel texter, ljud, bilder, filmer, webbaserade tjänster eller appar.

Internationellt är det en stark rörelse men i Sverige har det inte riktigt tagit fart ännu. För att ändra på det har IIS Internetfonden genom en fokusutlysning gett finansiellt stöd till flera lärare som nu är i full fart med att utveckla nya öppna digitala lärresurser.

Men det är en sak att producera egna lärresurser och en annan att verkligen nå ut och få spridning på det man har skapat. Och det är här projektet Lärarspindeln kommer in i bilden.

Molntjänst för kreativa lärare

I molntjänsten Lärarspindeln kan lärare och andra som producerar egna digitala lärresurser dela dessa med andra enligt valfri Creative Commons-licens. Dessutom kan lärresurserna beskrivas med metadata i enlighet med den svenska standarden för detta vilket även gör dem sökbara via andra söktjänster, som Spindeln på Skolverket.

Fredrik Paulsson från Alvera, ett företag som jobbar med it-infrastruktur för utbildning, har drivit projektet som erhållit finansiering från Internetfonden.

– Grundidén var att göra det möjligt för lärare att kunna publicera sina egenproducerade digitala lärresurser på nätet. Många lärare har egenproducerat material som ligger och skräpar på deras egna datorer. En viktig kärna i projektet var därför att få fler att dela med sig, berättar Fredrik Paulsson.

För många gånger finns faktiskt viljan att dela med sig av de lärresurser man skapat för sin egen undervisning. Tidigare har det dock varit svårt att göra dem tillgängliga på ett bra sätt. Det är nämligen svårt att hitta lärresurser som är relevanta i ett visst pedagogiskt sammanhang genom att använda vanliga sökmotorer som Google. Istället kan specialiserade pedagogiska söktjänster användas, där resursernas relevans kan filtreras tack vare metadata.

Metadata är beskrivande information som kan användas för att klassificera och beskriva digitala lärresurser på ett sätt som gör dem sökbara i ett pedagogiskt sammanhang. När du publicerar din lärresurs i Lärarspindeln får du beskriva den med metadata i en logisk process. Steg för steg anger du själv generell, teknisk och pedagogisk metadata, det rör sig till exempel om utbildningsnivå, skolämne, kurs, syfte och förmåga samt koppling till innehållet i skolans kurs- och läroplaner. Detta ökar alltså chansen för att andra lärare ska hitta dina resurser och använda dem i sin undervisning.

– Den här typen av tjänst för lärare har saknats tidigare, förklarar Fredrik Paulsson.

Användartester påverkade utvecklingen

För att kunna tillgodose användarnas behov och önskemål så involverades målgruppen redan under utvecklingsprocessen. Intresserade lärare fick möjlighet att testa en nästan färdig version av Lärarspindeln under en tvåmånadersperiod.

De fick sedan lämna feedback baserat på sina erfarenheter av tjänsten i en enkätundersökning. Resultatet från denna låg sedan till grund för arbetet med att färdigställa Lärarspindeln.

– Feedbacken har framför allt påverkat användargränssnittet. Vi har förenklat tjänsten med bland annat hjälptexter, berättar Fredrik Paulsson.

Under projektets gång har de även förstått att lärares kunskaper om metadata är väldigt begränsade.

– Många lärare har ingen aning om vad metadata är. Vi har därför försökt att undvika termen metadata och istället tala om till exempel beskrivning så att själva syftet blir tydligare för lärarna, säger Fredrik Paulsson.

Kommunicerar via sociala medier

För att nå ut med information om Lärarspindeln har de vid sidan av webbplatsen även använt sociala medier. Projektet har både en Facebook-grupp och ett Twitterkonto. Genom att kommunicera i sociala medier har det blivit lättare att få respons.

– Framför allt Twitter har fungerat väldigt bra! Skolverket och Omvärldsbloggen har hjälp till att sprida vidare information. Facebook-gruppen har det varit svårare att få fart på. Det känns som att Facebook är mer privat, säger Fredrik Paulsson.

Hoppas på fler användare

Lärarspindeln lanserades i december förra året och hittills har responsen varit övervägande positiv. Den stora utmaningen är nu att få lärare att faktiskt använda tjänsten.

– Det har varit stort intresse men när det kommer till kritan är det svårt att få dem att komma igång, berättar Fredrik Paulsson.

Tjänsten har även fått lite kritik för att det här med metadata är svårt att förstå sig på. Vissa tycker att det är för många fält att fylla i, men minskar man antalet fält så minskar även träffsäkerheten.

En annan vanlig fråga är hur lärrresurserna ska kvalitetssäkras. Lärarspindeln kommer dock inte gå in och bedöma kvaliteten på de resurser som är tillgängliga utan det är upp till såväl den som publicerar som den som söker efter resurser att bedöma kvaliteten.

Under 2015 kommer tjänsten att vidareutvecklas. Det kommer bland annat ett nytt gränssnitt och arbetet med att tillgodose feedback från användarna fortsätter. Förändringarna beräknas vara på plats till hösten.

Bara fantasin sätter gränser

Fredrik Paulsson tror att det behövs någon form av incitament för att få fler lärare att vilja utveckla öppna digitala lärresurser, kommun och skola skulle dessutom kunna uppmuntra mer. För när det kommer till öppna digitala lärresurser är möjligheterna många. Ett bra exempel är lärare som spelar in filmer inom de naturorienterande ämnena, det är tacksamt att kunna visa och prata om experiment.

– Egentligen finns det inget ämne som inte passar. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Fredrik Paulsson.

Men för många lärare känns det kanske inte som en självklar del av uppdraget. Andra är rädda för kritik och att blotta sig genom att visa upp vad de gjort.

– Det behöver inte vara så perfekt. Man måste inte ha en proffskamera eller jättebra ljud, framhåller Fredrik Paulsson.

Skolan inte så efter som många tror

Bilden av skolan kan vara en av orsakerna till att lärarnas självförtroende när det kommer till digitalisering ofta är omotiverat lågt.

– Många tänker ofta att skolan är så efter jämfört med andra sektorer. Men i vissa avseenden är skolan faktiskt ledande. Det har hänt något de senaste åren kring hur man jobbar. Det kan vara intressant för lärarna att veta att de faktiskt inte är hopplöst efter, säger Fredrik Paulsson.

Han tror att ett av skälen till att skolan så ofta blir slagpåse i debatten är att alla sitter på egen erfarenhet. Därför är det lätt att ha åsikter om skolan baserat på personliga erfarenheter även om dessa inte nödvändigtvis är generaliserbara.

I själva verket ser det väldigt olika ut i landets skolor. Till viss del beror det kanske på ekonomi men mycket handlar faktiskt om prioriteringar. För skolledarna har stor betydelse för användningen av it i skolan.

– Kunskapen om pedagogisk it-användning är inte alltid så stor bland skolledare och det finns ett behov av att höja kompetensen. De som sitter i skolledningen har en tendens att prioritera bort sådant som de inte förstår, menar Fredrik Paulsson.

Sammanfattningsvis tycker han att det är kul att bidra till utvecklingen och vara med och bygga ny kunskap.

– Den tekniska utvecklingen går fortare än användningen, det är roligt att få de två sidorna att närma sig varandra. Nu handlar det mycket om att stimulera och peppa lärarna, säger Fredrik Paulsson.

Publicerad 10 februari 2015.