Lyfter fram strategier för att motverka näthat

I en ny rapport presenterar Louise Berg och Erika Pohjanen från den ideella föreningen Sibship Society idéer och tips på hur organisationer kan hantera och motverka näthat. Rapporten är finansierad av Internetfonden.

Syftet med projektet var att sammanställa de olika strategier och arbetsmetoder som organisationer, företag och skolor har för att handskas med näthatsproblematiken. Louise Berg och Erika Pohjanen har intervjuat representanter från flera olika organisationer med olika typer av strukturer. Den gemensamma nämnaren är att samtliga på ett eller annat sätt har behövt fundera kring vad näthat betyder för dem och deras organisation vilket har lett fram till någon form av strategi.

Förhoppningen är att rapporten ska kunna fungera som utgångspunkt och inspiration för andra organisationer som vill ta fram strategier för att handskas med näthat. Förutom att beskriva olika arbetsmetoder har de även försökt utvärdera vilka strategier som verkar vara effektivast.

Angeläget och aktuellt ämne

Idén till projektet väcktes i samband med medierapporteringen kring Instagramupproret i Göteborg och Uppdrag Gransknings program om näthat och den debatt som därefter blossade upp. Louise Berg och Erika Pohjanen började fundera över vad de utifrån sina erfarenheter som producenter och utredare inom kommunikation och kultur skulle kunna göra för att förbättra klimatet på internet.

De visste att det redan fanns en del forskning om näthat men såg en lucka. Tidigare undersökningar har tittat närmare på förövare och offer och haft en beskrivande karaktär snarare än en lösningsinriktad. Louise Berg och Erika Pohjanen ville istället lägga fokus på hur problemen skulle kunna hanteras med hjälp av strategier.

– Vi ville undersöka hur man kan motverka och förhindra näthat genom att lyfta fram positiva exempel och berätta om hur olika organisationer arbetar, förklarar de.

Eftersom de arbetar mycket med jämställdhet, socialt ansvar och CSR-frågor ville de även bidra genom att visa på hur kan man se problemet utifrån ett rättviseperspektiv. Detta var viktigt eftersom interaktiva kvinnor och unga tjejer är extra utsatta på nätet.

Har intervjuat aktörer från olika sektorer

Under arbetet med rapporten har de bland annat intervjuat Migrationsverket, Friends, Polisens hatbrottsgrupp, Centerpartiet, Feministiskt initiativ samt skolor som Viktor Rydbergs Gymnasium och AcadeMedia. Det var viktigt att få en bra blandning som täcker in olika sorters aktörer, privata och offentliga, ideella och vinstdrivande samt statliga och kommunala.

Redan från början var de intresserade av skolvärlden och politiska partier, men till stor del har urvalet växt fram allt eftersom. Louise Berg och Erika Pohjanen beskriver hur de har börjat intervjua någon organisation som arbetar med näthat och sedan fått tips om andra organisationer som också arbetar med frågan. Men det har inte varit helt enkelt.

– Vi hade en föreställning om att många arbetar aktivt, men det visade sig att så inte riktigt är fallet, säger de.

Fem vanliga metoder

Kartläggningen visade att flera organisationer hade liknande sätt att handskas med näthatet medan andra hade mer individuella lösningar. De fem vanligaste metoderna var:

  • Att ta fram policys och krishanteringsdokument för hur användandet av sociala medier ska ske och varför, hur ens värdegrund ser ut samt hur en möjlig kris ska hanteras.
  • Att ta bort näthat genom att radera inlägg som andra gjort, blockera användare eller spärra konton.
  • Att ha en uttalad moderator som ansvarar för saker som ton, innehåll och publicerade inlägg i sociala medier.
  • Att svara på alla inlägg och kommentarer, även de hatiska eller hotfulla.
  • Att vara tyst i sociala medier, antingen genom att inte svara på kommentarer, stänga av kommentarsfunktioner eller helt avstå från att finnas i vissa forum.

De flesta organisationer använde dock inte en metod utan en kombination. Olika aktörer har även olika förutsättningar såväl ekonomiskt som i form av lagar, regler, riktlinjer och styrdokument som de måste förhålla sig till. Alla måste därför prova sig fram och hitta sitt eget sätt att arbeta.

– I dagsläget finns det ingen quick fix, konstaterar Louise Berg och Erika Pohjanen.

Under intervjuerna framkom även att det finns ett stort behov av att sprida kunskap om allt från vad näthat är till hur sociala medier fungerar och vilka strukturer som ligger bakom hatiska kommentarer.

Varken ungdoms- eller teknikproblem

Under arbetet med rapporten har Louise Berg och Erika Pohjanen stött på två vanliga missuppfattningar om näthat. Den första är att näthat bara berör ungdomar.

– Det är en förvånande vanlig inställning att det inte drabbar vuxna, berättar de.

I själva verket är det långt ifrån bara ungdomar som hatar eller blir utsatta för hat på nätet. Precis som med andra diskriminerande strukturer och uttryck för hat är näthat ett samhällsproblem som rör alla som använder internet. Idén om att det är ett ungdomsproblem riskerar även att försvåra arbetet med att lösa problemen.

Den andra missuppfattningen är att näthat är ett teknikproblem. Näthat och teknik hänger givetvis ihop men problematiken är inte sådan att den skulle kunna reduceras genom att förhindra användning av teknik eller digitala forum.

Louise och Erikas tre bästa tips

Till dem som vill utveckla strategier för näthat men inte riktigt vet var de ska börja har Louise Berg och Erika Pohjanentre generella tips. För det första vill de betona vikten av att tänka efter före och välja sina kanaler med omsorg. Vilka vill ni nå och hur vill ni använda sociala medier?

För det andra uppmanar de alla att ha en moderator med ett uttalat ansvar som känner igen diskriminering och har kunskap om vilka grupper som är mest utsatta.

För de tredje menar de att sociala medier inte ska ses som en annan värld. Såväl i den digitala världen som i den verkliga världen finns det regler.

– Internet och sociala medier är inte en avskild del av verkligheten utan en del av vårt vardagsliv, säger de.

Brinnande engagemang

Louise Berg och Erika Pohjanenär eniga om att det mest givande med projektet har varit att träffa och prata med alla människor. De har mött ett brinnande engagemang för öppenhet på internet. Och trots att näthat kan upplevas som ett ganska tungt ämne har de haft väldigt kul under arbetet med projektet.

– Det finns så många fantastiska människor som kämpar med att göra internet tillgängligt för alla. Det är otroligt imponerande!

Den största utmaningen under arbetet har varit att hitta organisationer som var villiga att diskutera den här problematiken. Många känner sig osäkra och har inte så stort självförtroende kring hur de arbetar eller också vill de inte berätta offentligt om hur de handskas med näthat. Förhoppningen är att fler ska våga träda fram och berätta hur de gör och att organisationer, företag och skolor ska samarbeta mer och ta hjälp av varandra.

Vill öka kunskapen

Utifrån rapporten har de tagit fram ett föreläsningskoncept för företag, organisationer och skolor och de kommer såklart även att sprida rapporten i sociala medier. Det finns sedan länge en lång lista på folk som vill ha rapporten, många av dem har även har hört av sig och frågat när den kommer att bli klar.

– Vi kommer skicka ut rapporten till dem som är intresserade och sedan låta dem sprida den vidare, säger Louise Berg och Erika Pohjanen.

Drömmen är naturligtvis att näthatet ska upphöra i framtiden. På kort sikt vill de se mer civilkurage i sociala medier och de hoppas att folk som blir utsatta ska känna en större trygghet kring vart de kan vända sig, men även att folk ska veta vad som är okej att göra på nätet och vad som inte är okej.

– Det finns en enorm kunskapsbrist, många begår brott utan att veta om det. Vi vill ha mer kunskap åt alla!

De är båda två väldigt nöjda över samarbetet med IIS och Internetfonden. Inte bara på grund av det ekonomiska stödet som gjort det möjligt att bedriva projektet utan även för att de har fått en god samtalspartner i form av Pernilla Rydmark som är chef för Internetfonden på IIS.

 Publicerad 4 september 2014.