Vill hitta en djupare modell för livsstilsförändring

Stina Nylander från Swedish Institute of Computer Science (SICS) har drivit två projekt finansierade av Internetfonden där teknik kopplas ihop med hälsa och livsstilsförändring inom ramen för tolvstegsarbete.

Förhoppningen är att projekten ska hjälpa oss att hitta en djupare modell för livsstilsförändring baserad på de drivkrafter som krävs för långsiktig förändring.

Tolvstegsprogrammet är ett program för självhjälp som togs fram inom Anonyma Alkoholister (AA)i slutet av trettiotalet. Idag används det av flera olika gemenskaper för att hjälpa människor med någon form av beroendeproblematik.

– Min tanke var att undersöka vad vi kan lära oss av dessa personer som lyckats förändra sina liv samt hur denna kunskap kan bidra till att vi kan skapa en något djupare modell för livsstilsförändring, medicin och teknik, berättar Stina Nylander.

Projekten handlar således inte bara om alkoholberoende utan är på många sätt allmängiltiga. Det centrala är att det handlar om något som vi kämpar med och behöver motiveras för att upprätthålla på lång sikt.

– Det är svårt att bli en annorlunda människa och hålla fast vid sina principer. Vi har alla försökt börja äta hälsosamt och sluta med fikabröd men kommit till en punkt där det är svårt att tacka nej och så faller vi in i gamla vanor igen, säger Stina Nylander.

Nydanande projekt

Inom det första projektet genomfördes intervjuer och idéer på vad man skulle kunna göra utmynnade i en design av en internettjänst för personligt tolvstegsarbete. Inom det andra projektet utvärderades sedan två av koncepten från det första projektet på en grundläggande nivå.

Projekten har gett viktiga pusselbitar och en bra förståelse för vad folk gör och hur de tänker. Genom att undersöka hur de drivkrafter som krävs för långsiktig motivation skapas och upprätthålls kom en annan sida av livsstilsförändring fram. Detta blev en motpol till floden av likformiga appar som baseras på inmatning av data. Även om apparna funkar för vissa grupper så är de otroligt förenklade och ger inget direkt stöd för förändrad livsstil på lång sikt.

– Appar som RunKeeper bygger på en väldigt förenklad modell av ganska svåra processer, menar Stina Nylander.

Kvalitativ utvärdering av två koncept

Det ena konceptet som utvärderades gick under namnet ”Se sin dagsrytm” och kretsade kring vikten av att skapa och upprätthålla rutiner i livet och i det egna arbetet med tillfrisknandet från beroendet. Det andra konceptet ”En gest för att släppa taget” utgår från en viktig del av tolvstegsfilosofin och handlar om att inte köra fast i tillvaron. Ett sätt att realisera detta kan vara att skapa strategier för att släppa taget om irriterande saker eller företeelser.

Projektet hade cirka fem deltagare som alla arbetade aktivt med tolvstegsprogrammet. Tack vare personliga kontakter var det inte svårt att rekrytera deltagare, trots att alkoholberoende är ett laddat ämne.

–Det är viktigt att deltagarna känner förtroende både på ett professionellt och personligt plan eftersom det handlar om väldigt personliga problem och processer. Det hade nog varit svårt att rekrytera från noll, säger Stina Nylander.

Rutiner och ritualer

För att hjälpa deltagarna att synliggöra de vardagliga rutinerna fick de fylla i en dagbok. De fick själva välja vilken typ av rutiner de ville skriva ner, exempelvis matvanor, sociala aktiviteter eller meditation. Det kunde alltså även vara sådant som inte var direkt kopplat till tillfrisknandet.

– Rutiner är extremt viktigt och det går åt mycket tid och arbete för att få dem att fungera. Det är även viktigt att rutinerna uppdateras när livet förändras, förklarar Stina Nylander.

En enkel visualisering av insamlade data skapades och användes sedan vid uppföljande intervjuer med deltagarna där de fick möjlighet att reflektera över hur deras dagsrytm såg ut. Genom att synliggöra vad de hade gjort och vad som orsakat eventuella avbrott i rutinerna blev det lättare för dem att komma tillbaka till rutinerna. Deltagarna var positiva till konceptet. En av dem bad till och med att få behålla dagboken och det fick hen, efter att Stina Nylander gjort en kopia på materialet.

En gest för att släppa taget testades genom att deltagarna fick skicka ett sms som en ritual för att göra sig fria från irritationsmoment. Konceptet med sms tog dock aldrig riktigt fart. Delvis kanske det låg lite för långt ifrån deltagarnas ritualer, för många räcker det att ta ett djupt andetag för att symboliskt släppa taget. Delvis kunde den tekniska potentialen ha utnyttjats mer. Stina Nylander hade flera olika idéer på skojiga visualiseringar för gesten, exempelvis att låta företeelsen brinna upp eller flyga iväg, men av olika skäl kunde de inte genomföras.

– Det första konceptet funkade bättre än det andra. Det har nog att göra med att rytmen har en mer generell betydelse och passar in på större delar av livet, säger hon.

Fantastiska livshistorier

Stina Nylander har presenterat studierna i flera olika sammanhang och de har tagits väl emot inom forskningsgemenskapen. Ämnet verkar intressera många och studierna ses som ett bra bidrag till forskningsområdet.

Projektet har varit givande rent yrkesmässigt genom att deltagarnas berättelser har resulterat i ett fantastiskt material för att tänka och prata kring ämnet. Allra mest givande har det dock varit rent personligt.

– Det har varit fantastiskt att höra de här människorna berätta sina historier om hur de har spenderat tjugofem år av sina liv med att supa skallen i bitar och sedan lagt av helt och hållet. Det är ganska enastående och otroligt imponerande, berättar Stina Nylander.

Snäva ekonomiska ramar inom forskningsvärlden

Den största utmaningen under arbetet har varit att lyckas skapa bra forskning inom snäva ekonomiska ramar. Pengarna som projektet erhållit från Internetfonden har transformerats till arbetstimmar.

– Att lyckas klämma ut så mycket som möjligt ur de arbetstimmar som pengarna räcker till är en utmaning. Men trots de praktiska omständigheterna blev det ändå ganska bra, säger Stina Nylander.

Inom forskningsvärlden är finansiering generellt en svår del och man måste ständigt passera genom ett nålsöga. Hälsa och livsstil är dock på modet. Området premieras inom EU och nyligen hade Vinnova utlysningen Innovationer för framtidens hälsa 2014. Många ser även potentialen i teknik. Samtidigt är det en svår balansgång med teknik för hälsa. Så fort det ser ut som att det faller inom vården är det andra villkor som börjar gälla. Forskningsområdet har en bred spännvidd, det kan handla om allt från studier med blodtrycksapparater som deltagarna får låna hem till utvecklande av en app för löpare. Blodtrycksapparaten måste hålla en viss standard, vara testad och beprövad medan det i princip inte finns några formella krav alls för appen.

– Det är svårt att fastna på rätt ställe på skalan mellan en klinisk studie och en gullig liten pryl, menar Stina Nylander.

Hon kommer inte att arbeta vidare med koncepten så som de formulerades inom dessa projekt, men i forskningsvärlden maler kvarnarna långsamt. En artikel om projektet är för närvarande under utvärdering, så även om projektet formellt är avslutat så lever det vidare.

Publicerad 1 september 2014.