Undervaka.se – ett digitalt kvalitetsindex för tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen

Journalistiken i Sverige och runtom i världen pressas hårt ekonomiskt och den granskning av offentlig sektor som förr skedde dagligen blir allt mer sällsynt. Den minskade kunskapen om offentlighetslagarna är en av faktorerna som leder till att insynen i den offentliga sektorns verksamhet försämrats drastiskt de senaste åren.

Syftet med projektet är att göra ett digitalt index för hur väl offentlig sektor följer offentlighetsprincipen. Det ska göras genom ett test som i princip vem som helst kan utföra med hjälp av ett standardiserat rapportblad. Resultatet ska sedan sammanställas och redovisas öppet på hemsidan och även ligga till grund för ett index över hur kommuner och landsting sköter öppenheten. Bakom projektet står Open Knowledge Sverige.

Blogginlägg: Undervaka vill låta offentlighetsprincipen flyga

Under våren 2017 har vi på Undervaka granskat öppenheten i Sveriges 290 kommunstyrelser. Vi har begärt ut 580 allmänna handlingar och därefter indexerat hur snabbt och smidigt handlingarna lämnades ut. Dessutom har vi låtit över 1100 anställda på svenska myndigheter berätta om hur offentlighetsprincipen fungerar på just deras arbetsplats.

Resultatet av vår granskning visar att offentlighetsprincipen funkar ganska bra – men främst på pappret, bokstavligt talat. De flesta myndigheter lämnar visserligen ut elektroniska handlingar snabbt och avgiftsfritt via e-post. Men när någon är besvärlig, eller bedöms som ”rättshaverist” – ja, då blir det genast krångligt att få ut handlingarna. Då slår ”pappersbromsen” till. Myndigheterna är nämligen inte skyldiga att lämna ut kopior av allmänna handlingar annat än på papper. Även om handlingarna är ”born and raised digital” så kan myndigheterna säga: ”Nej, tyvärr, vi lämnar bara ut den här databasen på papper. Och det kostar dig femtusen kronor.”

Myndigheternas anställda kan ofta helt godtyckligt avgöra vilka medborgare som ska få en ”öppen” handläggning och vilka som bara får ut pappersutskrifter mot betalning.

Offentlighetsprincipen ska främja ett ”fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning”, som det står i Tryckfrihetsförordningen, men så funkar det inte idag. Både friheten och allsidigheten kan förbättras avsevärt, om vi bara orkar och vågar föra in offentlighetsprincipen i den digitala tid där de flesta av oss redan lever. Vi borde öppna myndigheternas system på ett kontrollerat sätt, så att öppenhet kan förenas med säkerhet och personlig integritet.

Apropå att orka: Ja, det kommer att vara jobbigt att fundera på hur frågor om hur sekretess, känsliga personuppgifter och mycket annat ska kunna kombineras med öppna offentliga system. Regeringen har låtit utreda frågan i omgångar sedan 90-talet, men väldigt lite har hänt, juridiskt sett. Tekniskt och socialt har däremot väldigt mycket skett. ”Tekniken har sprungit ifrån oss – nu måste vi komma ikapp” som det stod i ett av enkätsvaren.

Apropå att våga: En del av lösningen handlar om att våga, att ”bara göra det”. Visst, det kan ske olyckor, där känsliga uppgifter om enskilda kommer ut av misstag. Men detta sker ju redan idag på flera sätt: myndigheter slarvar med uppgifter både på papper och i sina IT-system. Dessutom sprids väldigt känsliga uppgifter bakom betalväggar av företag som Lexbase och Ratsit.

Någon har sagt om flyget att ”Det är livsfarligt att flyga – just därför är det säkert!” Innebörden är att flyget kringgärdas av rigorösa tekniska och administrativa säkerhetssystem, som minskar risken för ”mänskliga faktorn” och återkommande systemfel. Samma sak skulle sannolikt gälla för öppna myndighetssystem. Om myndigheterna tvingades öppna sina IT-system skulle det tvinga fram en välbehövlig skärpning av rutiner kring dokumentation, publicering, registrering, informationssäkerhet och systemutveckling.

Idag är många system stängda, eftersom myndigheterna själva inte har full koll på vad systemen innehåller. Det känns varken modernt eller rättssäkert att låta en primitiv pappersbroms styra vår access till samhällets gemensamma informationstillgångar.

Många anställda på myndigheterna har redan fattat detta. Några som svarade på Undervakas enkät la fram den ganska självklara frågan: ”Varför inte öppna systemen, så att alla kan hämta informationen gratis direkt från källan?”

Nu är projektet Undervaka klart för den här gången och vi tar en välbehövlig semester på obestämd tid. Vi tackar Internetfonden och alla som har stöttat oss under projektets gång. Vi hoppas att vi har tänt en gnista för idén om undervakning och nyttan med att mäta, granska och samtidigt utveckla den svenska offentlighetsprincipen.