Utveckling av test för mätning av informationssöknings-kompetens

Informationssökning är en av de vanligaste aktiviteterna i svensk skola och läroplanen föreskriver att skolan ska ansvara för att eleverna i grundskolan ska lära sig att ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Lgr 11, s. 11). Skolverket har konstaterat att det skett en kraftig ökning både av antalet elev- och lärardatorer, men elevers skolrelaterade användning har inte ökat. Krånglande utrustning och brist på pedagogiskt stöd uppges i rapporten som orsak till att lärares användning är begränsad. Lärarutbildningen lyckas heller inte förse den svenska skolan med nya lärare som är bättre rustade.

Informationssökning är en mycket komplex aktivitet om resultatet av sökningen ska bli användbart. I olika sammanhang framskymtar en naiv inställning till just informationssökning på internet, vilket innebär att personer tycker att de behärskar informationssökning till fullo bara genom att i en söktjänst skriva in ett ord. Ann-Britt Enochssons egen forskning stöder detta antagande. Det finns en kritik mot tidigare forskning inom området digital kompetens, som grundar sig i att många studier bara mäter självskattade förmågor, något som bekräftats av senare tids forskning. van Deursen, van Dijk och Peters har utvecklat ett test för nederländska förhållanden för att mäta personers informationssökningskompetens på internet. Syftet med projektet är därför att vidareutveckla detta test och kontextualisera det för svenska förhållanden och på så sätt bemöta kritiken att det saknas instrument att mäta vardagslivets digitala kompetenser.

Tidigare forskning pekar också på att lärare upplever problem att arbeta med informationssökning på internet. För att överhuvudtaget kunna stötta elevers lärande inom området krävs att lärare kan identifiera specifika utvecklingsområden för enskilda elever. Ett test som identifierar dessa utvecklingsområden skulle hjälpa lärare i den första fasen. I förlängningen är det sedan tänkt att testet ska kunna användas i större skala för att undersöka vilka faktorer som kan bidra till individers informationssökningskompetens.

Projektet drivs av Ann-Britt Enochsson vid Karlstads universitet.

Blogginlägg om projektet:

Projektets konkreta mål var att för svenska högstadieelever kontextualisera ett test utvecklat av van Deursen, van Dijk och Peters och som mäter informationssökningskompetens ellerinformationssökningskunnighet som blivit ett vanligare begrepp på svenska. Det som utmärker detta test är att testpersonerna får lösa uppgifter till skillnad från de flesta andra undersökningar som bygger på testpersoners självskattningar. Testet har anpassats för svenska högstadieelever och utvecklats tillsammans med elever på så sätt att små grupper av elever fått prova att göra testet och sedan diskuterat och givit synpunkter på frågorna.

Testet inrymmer uppgifter som spänner från praktiskt handhavande, av i det här fallet iPads, till självständig reflektion. Utgångspunkten har varit forskning inom området, men det har också funnits en ambition att ligga på en nivå som niondeklassare rimligtvis bör klara (då i varierande utsträckning av individer), därav arbetet med utprovning av frågorna. Läroplanen har hittills inte varit helt tydlig på vad som krävs. Idag pågår ett arbete med att förtydliga den digitala kompetensen och därmed också informationssökning i digitala miljöer i läroplanerna. Det är dock tveksamt om de brister som Olof Sundin pekar på i sin analys av innevarande läroplan i relation till forskningen kan påstås vara åtgärdade i de förslag som just nu lagts.

Testet görs online och består förutom av några bakgrundsfrågor av 9 uppgifter av olika svårighetsgrad. Samtliga uppgifter handlar om vardagsföreteelser som att hitta en vägbeskrivning, jämföra produkter etc. De sista uppgifterna i testet handlar också om att värdera information och motivera dessa värderingar. Delar av dessa uppgifter analyseras kvalitativt.

I testet finns ett stort antal urskiljbara items och exempel på dessa är att kunna är hitta söktjänst, följa en länk, använda sökfunktion på webbplats, formulera relevant sökfråga, skrolla på en webbsida, växla mellan webbsidor, öppna länk i ny webbsida, följa instruktioner, söka expertåsikt med mera. Varje item förekommer flera gånger, för att på så sätt minimera risken för tillfälligheter ifall en testperson lyckas eller misslyckas.

På grund av att vissa tekniska förutsättningar inte hann uppfyllas till projekttidens slut, har testet inte kunnat valideras som test betraktat. Det arbetet återstår och kommer att ske under hösten. Det som ändå stått klart var att det fanns en negativ korrelation mellan testpersonernas självskattning av sin internetsökningskunnighet och hur de klarade att genomföra testet. Detta är ett fenomen som kan jämföras med Dunning-Kruger-effekten, dvs att den som är inkompetent saknar insikt i sin egen inkompetens.

Det fanns vissa luckor i elevernas kunskaper i det praktiska handhavandet. En testomgång med en grupp lärare gjorde detta resultat fullt förståeligt. Av 17 lärare var det bara ett fåtal som klarade att genomföra testet med acceptabelt resultat och då handlar det om kunskaper som rimligtvis kan förväntas av niondeklassare. Även i lärargruppen fanns en negativ korrelation mellan självskattad kunnighet och förmåga att klara av testet. Utan statistiska analyser konstaterades att elevernas och lärarnas luckor var av samma art.

Verifiering av testets inre konsistens kommer att göras under hösten 2016.