Vad gör en politisk utsaga framgångsrik?

År:

Taggar: , , , , , ,

Foto: "" av Jonas Andersson Schwarz

Målet med projektet har varit att generera ny kunskap om…
…villkoren för kommunikation på sociala medier,
…vilka specifika faktorer som spelar in för delning av politiska tweets, samt
…vilken typ av material från sociala medier som fångas upp av traditionella nyhetsmedier och vilken bild av sociala medier som därmed skapas.

Slutrapporten i projektet publicerades den 24 november 2015. Se länk nederst.

Rapporten visar på en hel del intressanta saker angående opinioner och offentlighet medierad via sociala medier, framförallt då Twitter och den s.k. hashtaggen #svpol som vi har fokuserat på.

Vår undersökning baserades på drygt 100 000 insamlade retweets gjorda under 25 slumpmässigt valda dagar mellan november 2013 och november 2014. Vi har också undersökt hänvisningar till sociala medier i svensk dagspress under sju slumpmässigt valda dagar under perioden mars till september 2014.

Kort summering av våra insikter:

Vi visar att Twitter är kraftigt överrepresenterat som källa i dagspress, jämfört med tjänstens faktiska popularitet i samhället. Hänvisningar till sociala medier i dagspressen sker oftare inom inrikesfrågor och nöje/kultur än i andra delar av tidningen.

Det hänvisas över lag flitigt till konventionella massmedier på #svpol. 42 procent av inläggen i vår analys innehöll hänvisningar till redaktionella medier, och den massmediala aktör som det hänvisas till allra mest är SVT.

Det entydigt vanligast fö¬rekommande ämnet på #svpol visade sig vara extremism, följt av resonemang om ”det politiska spelet” som sådant, samt migrationsfrågor.

Genom att mappa retweet-aktiviteten på #svpol under 25 slumpmässiga dagar under det gångna valåret visar vi att de etablerade politiska blocken återkommer på Twitter, som tydliga klusterbildningar i nätverket. Storskalig dataanalys av det här slaget ger ett mycket överskådligt fågelperspektiv som påvisar olika aktörers politiska hemvist beträffande det som de retweetar.

Det sverigedemokratvänliga klustret omfattar ett mindre antal konton jämfört med kontona i det Alliansvänliga och det rödgrönrosa klustret, samt att dessa konton också har över lag långt färre följare. Samtidigt är retweet-aktiviteten avsevärt mycket högre i det här klustret jämfört med de andra två. Även om högerextrema är i någon mening överrepresenterade på #svpol så gäller detta alltså främst avseende den synbara aktiviteten. I faktisk räckvidd och antal twittrare tycks inflytandet från dessa högerextrema inte alls lika omfattande.

Det rödgrönrosa klustret omfattade samtidigt på¬fallande många inflytelserika twittrare (kolumnister, opinionsbildare, kändisar), jämfört med Alliansens och i synnerhet jämfört med Sverigedemokrater¬nas. Denna typ av användning av mediet kan ses som mer inriktad mot monolog och räckvidd, mer megafonartad. Trots detta megafonartade stöd från starka opinionsbildare i vissa frågor (främst de som explicit riktar sig mot SD) underpresterade de rödgröna på #svpol, jämfört med valresultatet. Detta kan dock helt enkelt ha varit för att dessa twittrare inte använt den hashtaggen i samma utsträckning som andra.

Vi menar att de mätningar som ofta görs av sociala medier ofta överbetonar synbart inflytande (hur många följare ett konto har, hur många likes en artikel får) medan framför allt två saker förbises: frekvensen på aktiviteten och bredden på inflytandet. Här ser vi en stor potential för Internetföretagen att förbättra sin data, inte minst som nytt affärsområde gentemot mediebransch och medieforskning.

Vi vill samtidigt varna för idén att observationer gjorda i sociala medier automatiskt är representativa för större populationer. Du får en specifik bild av ”opinionen” beroende på var du letar. Samtidigt kan en systematisk analys av sociala medier ibland visa paralleller med världen utanför, i specifika avseenden, men detta måste bevisas empiriskt från fall till fall. De kan inte förutsättas från början.

Studien är också ett exempel på hur en mer systematisk översyn radikalt skiljer sig från den dagliga, mycket mer begränsade och tendentiösa inblick som erbjuds vanliga Twitteranvändare, och att massmediala aktörer skulle vara betjänta av en bättre sådan systematisk överblick.

Projektet drivs av Jonas Andersson Schwarz, M-Brain AB och Retriever.